Oskarshamn började bäst och efter tre byten hade de lyckats skrämma upp nästan hela mitt unga lag. De tacklade allt och detta gjorde att vi hade svårt att ens komma in i deras zon över huvudtaget. Daniel Starnäs var strålande i vårt mål och detta kändes mycket tryggt. Oskarshamn spelare märkte ganska snabbt att vår sista utpost inte skulle kapitulera frivilligt. Vi lyckades också hålla undan och gå till periodpaus med 0-0. Här kändes det som den berömde boxare som fick ta emot en massa slag och fick hoppas att "gongen" skulle rädda honom.

I pausen kom vi överens om att vi skulle spotta i näven, släppa pucken tidigare och spela "give and go" hockey. Inte stå stilla någonstans på isen utom i uppspelsfickan(om ens det behövdes). Killarna agerade precis som de skulle och vi spelade ut Oskarshamn totalt i början av andra. André Möller stack fram och satte dit 1-0 och kort därefter lekte Adrian Ekström in 2-0. En chockstart för Oskarshamn och det mäktes att den fysiska första perioden hade tagit mycket krafter ur dem.

Det enda som skulle kunna rädda dem var "gongen" eller utvisningar emot oss, och det var just det som skedde. Vi tog på tok för mycket onödiga och själviska utvisningar. Vi spelade både en man och två man kort i över sex minuter i slutet av perioden. Oskarshamn lyckades göra 2-1 i 5 mot 3 läge, när en av deras spelare fick stå och slå tre returer utan att vi gick på honom. Efter detta kom Daniel in i bilden igen och han kunde stämma i bäcken. 2-1 efter två perioder och det kändes som att vi stod för spelet och orken. det var bara se till att hålla oss från utvisningsbåset.

Inför tredje var det viktigt att vi höll till vår gameplan att släppa pucken i tid. Detta gjorde vi 100-procentigt och det var riktigt roligt att se hur kyliga mina killar var över hela banan. Vi spelade oss ur alla svåra lägen på ett klokt sätt och i stället för att bara slå iväg pucken till Oskarshamn fick dem den otacksamma uppgiften av att jaga puck. Adrian Ekström, smart frispelat av Filip Nilsson, gick köksvägen och gjorde 3-1. Detta punkterade matchen och Oskarshamn hade inget annat att göra än att försöka skada oss. De hängde inte med alls och jag är glad att inte flera spelare i mitt lag blev skadade.

Vi stod upp riktigt bra mot ett mycket hungrigt och desperat lag. Oskarshamns taktik var att gå på kroppen med allt de hade. De hade tydligen läst matchprotokollet innan matchen också och när de såg att vi hade en massa 87'or och 88'or försökte de skrämma upp oss. Detta lyckades de med delvis, men tyvärr hade de några tongivna spelare som gick för långt och stod för ett mycket destruktiv hockey. Deras koncentration var på allt annat än att göra mål. Detta straffade sig genom att de satte utvisade eller tröttade ut sig själva. Lägg till att mina killar spelade ett snabbt, vuxet spel de sista 40 minuter och utgången var given.

Tyvärr fick vi Hampus Jönsson allvarligt skadat på en charging och Jonte skadad på en slashing. Det var flera spelare som fick sina smällar och som jag sade innan, det är bara tur att inte mer inträffade. Domaren gjorde allt han kunde och jag tycker han gjorde det mycket bra. Det var sannerligen inte lätt för domarna idag. Inte ens Oskarshamns tränare hade det lätt med sina övertända spelare.

Jag vill ge en eloge till mina backar som inte fick panik och bara slängde iväg pucken när det blåste motvind som mest. Vi var mer konstruktiva än allsvenska Oskarshamn som hade backar födda i tidigt 80-tal. I anfallet var det Johan Larsson, Olle Jönsson och Adrian Ekström som höll ihop sina respektiva femmor. De visade vägen och de andra spelarna var inte sena att följa efter. Det är därför vi lyckades vinna denna oerhört svåra bortamatch. Att inte någon av mina spelare gick ner på Oskarshamns nivå var också en anledning till att segern blev lättare än man skulle trott efter första perioden. Och glöm inte Daniels fina insats längst back. Daniel jobbar bättre än någonsin i målet och utstrålar ett starkt självförtroende.

Matchresultat: 4-1
Mål: Adrian Ekström 2, André Möller och Pierre Estensköld
Skott: 43-24